14 november -19 medverkar jag med ett föredrag på en Pecha Kucka-kväll i Örebro. Det betyder att jag med hjälp av 20 bilder som visas 20 sekunder vardera ska säga något om en kreativ verksamhet. Jag ska säga något om kreativitet i skolan. Men det blir mest en presentation av begrepp och teorier från kreativitetsforskningen. Min presentation hittar du här.
Igår talade jag med Eva Hoff på Lunds universitet, som handledde mig när jag skrev D-uppsats. Hon presenterade i vårt samtal begreppet ”creative self effiacy”. Jag har tidigare stött på det i olika vetenskapliga artiklar men inte förstått det. Uttrycket kan översättas ”kreativt självförtroende”. Sen något årtionde har man inom psykologin reviderat synen på självförtroende. Från att ha sett det som något statiskt ser man det idag som något situationellt, något som varierar med situationen. Eva gav mig exemplet på en duktig fotbollsspelare som alltid känner mycket stort självförtroende på planen, ända tills han står öga mot öga med Zlatan. Plötsligt kan självförtroendet vara bortblåst.
Förutom att tala om självförtroende (self effiacy) i generella termer kan man också tala om självförtroende i olika specifika situationer, t ex när det gäller kreativ prestation. Studier har visat att kreativt självförtroende är en mycket viktig faktor bakom kreativa resultat i arbetslivet (Sangsuk & Siriparp, 2014)
Mitt intresse för begreppet är väckt och jag ska återkomma här på bloggen med mer om kreativt självförtroende.
För oss som vill främja elevers kreativitet tycker jag det redan sagda räcker för att göra en slutsats: Kan vi stärka elevers kreativa självförtroende i det lilla så ökar vi deras kreativa potential.
Referenser
Sangsuk, Pattarajittra& Siriparp, Thomrat, (2014): ”Confirmatory Factor Analysis of a Scale Measuring Creative Selfefficacy of Undergraduate Students”, Procedia – Social and Behavioral Sciences 171, 2015, s. 1340 – 1344. Läs som pdf.
Ett sätt att främja kreativitet är undanröja missförstånd om vad kreativitet är. Detta är något jag bloggat om tidigare. Se nedan. Och nu har jag läst en artikel till som är inne på samma spår, skriven av Ronald A. Beghetto (2010). Han menar att lärare som vill främja sina elevers kreativitet behöver undanröja några olika missförstånd i sin syn på kreativitet.
1. Idealeleven
Många lärare säger sig vara positiva till elevkreativitet men när det kommer till kritan föredrar de ändå elever som sitter tysta på sin plats och väntar på sin tur att få ordet innan de gör något eller säger något. Ickekonformt beteende åtföljer ofta kreativitet, vilket vi lärare ofta försöker fostra bort istället för att bejaka och rikta.
2. Originalitet och kreativitet
Ofta uppfattas originalitet och kreativitet som samma sak. Originalitet handlar om nya eller ovanliga tankar och beteenden, som dock inte behöver leda till något. Kreativitet har alltid en dimension till, förutom nyheten, och det är att den också är värdefull eller nyttig eller användbar på något sätt. Den kräver alltså både fritt och kritiskt tänkande, vilket inte originalitet gör.
3. Kreativitet är något stort
Även nytt och nyttigt i liten skala kan ses som kreativt. Det gäller alltså att inte begränsa kreativitet till det banbrytande och nobelprisvinnande. Alla människor har kreativ potential, som allt som oftast tar sig uttryck i vardagen eller i vårt sätt att tänka och förstå världen och oss själva. Kreativitet bör uppfattas som ett kontinuum mellan mycket liten och mycket stor kreativitet, något som t ex Behghetto och Kaufman visar med sin 4c-modell (mini, little, pro, big).
4. Kreativitet visar sig alltid som en produkt
Det är alltså ett misstag att tänka sig att kreativitet inte finns om det inte finns en kreativ produkt. Även nya insikter, ny förståelse, nya idéer kan vara kreativa. Detta är viktigt att tänka på för den som arbetar t ex i skolan eftersom man på denna grund kan upptäcka mycket kreativ potential som kan uppmuntras till kreativ produktion.
5. Yttre motivation gynnar kreativitet
Nestorn inom forskningen kring kreativitet och motivation är Teresa Amabile och hon har visat att yttre motivatorer, såsom tävling, betyg, utvärdering, är skadlig för kreativitet. Inre motivation däremot är gynnsamt för kreativitet. I vissa fall kan dock betyg, tävlingar, guldstjärnor etc gynna kreativitet. Så det gäller för läraren som vill främja kreativitet att planare arbetat i klassrummet så att det både rymmer inre och yttre motivatorer.
Andra myter eller missförstånd som hämmar främjandet av kreativitet
Referenser
Beghetto, Ronald A. (2010): ”Creativity in the classrom” i Kaufman, J.C. & Sternberg, R.J. (red.) (2010). The Cambridge handbook of creativity. New York: Cambridge University Press.
Nästa vecka ska jag ha hand om ett seminarium om kreativitet för gymnasielärare i Örebro. Detta inlägg är skrivet inför det.
Några utgångspunkter
För att alls kunna svara på frågan måste vi förstå vad kreativitet är. Där kan teorier och modeller och begrepp från kreativitetsforskningen hjälpa oss. För det andra menar jag att så snart man skapat definitioner/modeller/begrepp så finns i dessa implicit svar på vår fråga om hur man främjar kreativitet.
Ytterligare en utgångspunkt. Elevers kreativitet främjas inte på något annat sätt än andra människors kreativitet. Synpunkter som är giltiga för andra grupper och personer är också giltiga för elever. Däremot kan man sätta in kreativitet i ett utvecklingspsykologiskt perspektiv vilket hjälper oss att se att kreativitet kan främjas på olika sätt av utvecklingspsykologiska skäl.
Hur kan kreativitet främjas?
Genom att…
Jag har tidigare på bloggen skrivit om investeringsteorin eller som den heter på engelska: the creative investment theory. I korthet går den ut på att lågt värderade idéer har störst potential för investering av kreativ ansträngning. Jag vill ge ett par förklarande exempel i detta blogginlägg. Ingvar Kamprads idé om att sälja möbler i platta paket var en sådan idé med lågt värde som tack vara hans kreativa ansträngning gjorde honom till en av världens rikaste människor.
Ett färskt exempel kommer från Beijing och dess svårt förorenade stadsluft. Holländaren Daan Rosengaarde har utvecklat en lösning för att rena mindre platser från smog med hjälp av nedgrävda elektroder. De positivt laddade smogpartiklarna samlas och ett fint svart pulver erhålls. Är detta svarta pulver bestående av smog värdefullt? Rosengaardes kreativa och oväntade svar var att tillverka ringar med en svart kub i att sälja till modeintresserade och miljöengagerade personer. En lågt värderad idé (att använda smogpartiklar) blir efter en kreativ ansträngning värdefull både som symbol för miljöarbete och ekonomiskt.
Läs mer på bloggen
Investeringsteorin om kreativitet
Investeringsteorin och sex resurser för kreativitet
Referenser
Lind, Sarah (2014): ”Förorenade kinesiska luftpartiklar i ringar”. Expressen 2014-05-27. Läs artikeln.
Melin, Jan (2013): Läs artikeln.
Den kreative kan komma med något banbrytande som omgivningen inte förstår och därmed heller ej erkänner. Detta yttre erkännande är en viktig del t ex i Csikszentmihalyis systemteori där fältet (forskarna/experterna) inom en domän (kunskaps-/verksamhetsområde) erkänner en individs kreativa bidrag.
Barry Marshall som drack magsårsbakterier för att bevisa sin och kollegan Robbin Warrens upptäckt.
För att få sin kreativa produkt erkänd kan det krävas mer eller mindre påverkan eller övertalning (eng. persuation) från den kreative. Det kan alltså krävas kreativitet både när en produkt utvecklas och när en produkts värde ska förstås.Jag vill ge ett kanske övertydligt exempel på detta från nobelpristagarsfären. De båda australiensarna Barry Marshall och Robin Warren fick medicinpriset 2005 för sin upptäckt av magsårsbakterien helicobacter pylori. Tidigare hade man ansett magsår var stressrelaterat och Warrens och Marshalls påstående om att magsår skulle vara bakteriellt betingat avvisades. Tillslut fann Marshall inte på något annat råd än att på sig själv demonstrera bakteriernas verkan. Så han tömde en bägare med magsårsbakterier, lät dem verka så att han fick magsårets olika symptom, varpå han intog antibiotika som gjorde honom frisk igen. De skeptiska var tvungna att revidera sin uppfattning om magsåret orsaker och vägen till effektiv behandling av magsår (och nobelpris i medicin) var utstakad.
Referenser
Bojs, Karin (2005): ”Nobelpris för upptäckt av magsårsbakterie”, Dagens nyheter 2005-10-03. Läs.
6p-modellen är en metateori för att beskriva andra teorier om kreativitet. Den är en utveckling av Mel Rhodes 4p-teori från 1961. En teori om kreativitet kan beakta en eller flera p:n i 6p-teorin. De sex p:na är (Rhodes 4p inom parentes):
Personaspekten handlar t ex om egenskaper och kunskaper som en person besitter för att kunna utföra något kreativt.
Potential hänger ihop med personperspektivet men modifierar det. Personer är inte kreativa bara för att de har vissa egenskaper såsom nyfikenhet eller förmåga att stå ut med tvetydigheter; däremot har de högre potential för kreativ ansträngning än personer som är t ex mindre nyfikna.
Processperspektivet intresserar sig för de olika steg eller faser som ingår från problem till erkänd kreativ ansträngning.
Produktperspektivet tar sikte på ett kreativt resultat och platsperspektivet undersöker hur omgivningen (t ex psykosocial, kulturell, materiell) påverkar en kreativ prestation.
Påverkan (persuation) är det senast tillkomna perspektivet och begreppet fångar in det faktum att något som är kreativt inte alltid uppskattas och mottas med förståelse och erkänns. Den kreativa kan behöva ett stort mått av övertalningsförmåga för att få omvärlden att förstå hur kreativ man varit.
Läs mer
Jag har bloggat om Mel Rhodes 4p-modell.
Referenser
Brodin, E. (red.) (2014). Kreativitet: teori och praktik ur psykologiska perspektiv. (1. uppl.) Stockholm: Liber. Libris.Adlibris
Rhodes, Mel (1961): An Analysis of Creativity”. Phi Delta Kappan, 42:7, s 305-310
När man som jag läst forskningstexter om kreativitet under några år är Mednick ett av de namn som man ständigt stöter på.Har därför läst hans artikel från 1962 där han presenterar sin syn på kreativitet samt det berömda RAT-testet. Först kommer en kort pretention av Mednick, sedan lite om hans syn på kreativitet och slutligen en presentation av RAT-testet.
Sarnoff A. Mednick
Mednick avled tidigare i år (2015) 87 år gammal. Han var professor i psykologi vid flera olika amerikanska universitet samt i Köpenhamn. Han forskade bland annat på orsaker bakom kriminalitet och schizofreni. 1962 presenterade han sitt bidrag om avlägsna associationer som en grund för kreativa resultat.
Läs mer i engelska Wikipedia, eller i en minnesruna skriven av Susan Bell.
Mednicks syn på kreativitet
Kreativitet handlar huvudsakligen för Mednick om tänkande, om kreativt tänkande och basen för detta. Och basen utgörs av individens förmåga att associera. Associationer kan komma till på tre sätt: av en slump (serendipitet), genom någon slags likhet mellan ord (similaritet; att ord liknar varandra utseende- eller ljudmässigt) eller genom att ord/tankar medvetet sätts i kontakt (mediering). Personer som har kapacitet att sammanföra avlägsna (remote) idéer med varandra och se kopplingar mellan dem, har hög kreativ potential.
Mednick definierar kreativa tankeprocesser ”som sammanställandet av associativa element i nya (new) kombinationer vilka antingen svarar upp mot på förhand uppställda krav eller eller som på något sätt är användbara (useful)” (s. 221). Begreppen nytt och användbart är alltså delar av definition, begrepp som i någon variant återfinns i de allra flesta definitioner av kreativitet. Mednick går vidare och säger att ” ju mer ömsesidigt avlägsna den nya kombinationens element är, desto mer kreativ process eller lösning” (s. 221).
RAT-testet
Är ett test som Mednick menar mäter kreativ potential generellt, alltså att testet predicerar kreativt resultat inom vilken domän som helst. För testpersonen presenteras tre begrepp som inte har någon likhet. Men genom att finna ett fjärde ord kan de tre orden associeras med varandra. I sin artikel ger Mednick ett exempel: rat, blue, cottage (1). Fler engelska exempel. Och här kommer några egentillverkade exempel på svenska: hö – sko – skol (2), bolag – mobil – ägg (3) och teater – tjuv – stjärn (4).
Finns utmärkt beskrivet på engelska wikipedia. Kritik mot testet finns också utmärkt presenterad, kritik som går ut på att testet inte alls mäter kreativ potential utan språklig förmåga.
Referenser
Mednick, Sarnoff A. (1962):” The associative basis of creativity”, Psychological Review 69 (3): 220–232. Öppen fulltext i pdf.
Rätta svar
1. cheese
2. bal
3. skal
4. kikare
Sitter nu och funderar på hur man mäter kreativitet och varför. Ett sätt att mäta kreativitet kallas Runco Ideational Behavior Scale (RIBS) vilket presenterades 2001 för första gången av Runco, Plucker och Lim. RIBS är ett verktyg inriktad på idéfasen i en kreativ process och vidare är det inriktad mot i vilken grad personer får/skapar idéer. Det är ett självskattningsverktyg och deltagare möts av 23 påståenden som de mer eller mindre stämmer in i på en femgradig skala (Likertskala) från aldrig=1 till väldigt ofta=5.
Att jag funderar över RIBS är för att jag skulle vilja skapa något liknande för mina högstadielever och använda det som ett pre- och posttest till kreativtetsfrämjande insatser. RIBS testades ut på några olika universitet i USA och genomsnittsåldern land deltagarna var drygt 20 år. Antagligen behövs lite andra frågor till elever i högstadieåldern. Här kommer i alla fall frågorna från RIBS 2001. (Sägas ska också att Runco modifierat sin RIBS 2009, en modifiering som jag inte i skrivande stund lyckats hitta.)
Referenser
Runco, Mark A., Plucker, Jonathan A., & Lim, Woong (2001): ”Development and Psychometric Integrity of a Measure of Ideational Behavior”, Creativity Research Journal Vol. 13, Nos. 3 & 4, 393–400. Artikeln i fulltext i pdf-format.
Nu har jag läst klart tegelstenen Kreativitet – teori och praktik ur psykologiska perspektiv. Boken, som kom hösten 2014, är skriven av en grupp forskare/psykologer från Lunds universitet. Samt ett bidrag från två amerikanska forskare. I spetsen för skrivarbetet har Eva Brodin, Ingegerd Carlson, Eva Hoff och Farida Rasulzada stått.
Den är utan tvekan den bästa texten på svenska om kreativitet. Varför? Aktuell, har gedigna forskningsöversikter som visar både på samsyn och konfliktlinjer i forskningen. Den är skriven för att den som tidigare inte varit i kontakt med fältet ska förstå. Vidare tar den upp ett stort antal olika perspektiv och bilden av kreativitet och forskningen kring den blir mycket bred. Ett exempel på bokens bredd är kapitlet om kreativitet i öst och väst. Det är bara att gratulera bokens författare till att ha delat ett viktigt bidrag kring något så intressant som kreativitet. Och också måste bokens alla läsare gratuleras till att ha hittat en text som för oss rakt in i viktiga och aktuella positionsbestämningar och diskussionsfrågor och vidare behov av forskning.
Jag ska här på bloggen försöka att sammanfatta delar av boken. Se vidare under fliken ”Referat”. Eller klicka här.
Calles kreativa sidor 