Mednicks syn på kreativitet och RAT-testet

När man som jag läst forskningstexter om kreativitet under några år är Mednick ett av de namn som man ständigt stöter på.Har därför läst hans artikel från 1962 där han presenterar sin syn på kreativitet samt det berömda RAT-testet. Först kommer en kort pretention av Mednick, sedan lite om hans syn på kreativitet och slutligen en presentation av RAT-testet.

Sarnoff A. Mednick
Mednick avled tidigare i år (2015) 87 år gammal. Han var professor i psykologi vid flera olika amerikanska universitet samt i Köpenhamn. Han forskade bland annat på orsaker bakom kriminalitet och schizofreni. 1962 presenterade han sitt bidrag om avlägsna associationer som en grund för kreativa resultat.

Läs mer i engelska Wikipedia, eller i en minnesruna skriven av Susan Bell.

Mednicks syn på kreativitet
Kreativitet handlar huvudsakligen för Mednick om tänkande, om kreativt tänkande och basen för detta. Och basen utgörs av individens förmåga att associera. Associationer kan komma till på tre sätt: av en slump (serendipitet), genom någon slags likhet mellan ord (similaritet; att ord liknar varandra utseende- eller ljudmässigt) eller genom att ord/tankar medvetet sätts i kontakt (mediering). Personer som har kapacitet att sammanföra avlägsna (remote) idéer med varandra och se kopplingar mellan dem, har hög kreativ potential.

Mednick definierar kreativa tankeprocesser ”som sammanställandet av associativa element i nya (new)  kombinationer vilka antingen svarar upp mot på förhand uppställda krav eller eller som på något sätt är användbara (useful)” (s. 221). Begreppen nytt och användbart är alltså delar av definition, begrepp som i någon variant återfinns i de allra flesta definitioner av kreativitet. Mednick går vidare och säger att ” ju mer ömsesidigt avlägsna den nya kombinationens element är, desto mer kreativ process eller lösning” (s. 221).

RAT-testet
Är ett test som Mednick menar mäter kreativ potential generellt, alltså att testet predicerar kreativt resultat inom vilken domän som helst. För testpersonen presenteras tre begrepp som inte har någon likhet. Men genom att finna ett fjärde ord kan de tre orden associeras med varandra. I sin artikel ger Mednick ett exempel: rat, blue, cottage (1). Fler engelska exempel. Och här kommer några egentillverkade exempel på svenska: hö – sko – skol (2), bolag – mobil – ägg (3) och teater – tjuv – stjärn (4).

Finns utmärkt beskrivet på engelska wikipedia. Kritik mot testet finns också utmärkt presenterad, kritik som går ut på att testet inte alls mäter kreativ potential utan språklig förmåga.

Referenser
Mednick, Sarnoff A. (1962):” The associative basis of creativity”, Psychological Review 69 (3): 220–232. Öppen fulltext i pdf.

Rätta svar
1. cheese
2. bal
3. skal
4. kikare

Hur mäter man kreativitet?

Sitter nu och funderar på hur man mäter kreativitet och varför. Ett sätt att mäta kreativitet kallas Runco Ideational Behavior Scale (RIBS) vilket presenterades 2001 för första gången av Runco, Plucker och Lim. RIBS är ett verktyg inriktad på idéfasen i en kreativ process och vidare är det inriktad mot i vilken grad personer får/skapar idéer. Det är ett självskattningsverktyg och deltagare möts av 23 påståenden som de mer eller mindre stämmer in i på en femgradig skala (Likertskala) från aldrig=1 till väldigt ofta=5.

Att jag funderar över RIBS är för att jag skulle vilja skapa något liknande för mina högstadielever och använda det som ett pre- och posttest till kreativtetsfrämjande insatser. RIBS testades ut på några olika universitet i USA och genomsnittsåldern land deltagarna var drygt 20 år. Antagligen behövs lite andra frågor till elever i högstadieåldern. Här kommer i alla fall frågorna från RIBS 2001. (Sägas ska också att Runco modifierat sin RIBS 2009, en modifiering som jag inte i skrivande stund lyckats hitta.)

1. Jag har många vilda idéer.
2. Jag tänker på idéer oftare än de flesta.
3. Jag blir upprymd över mina egna idéer.
4. Jag kommer på många olika idéer och lösningar på problem.
5. Jag kommer på idéer och lösningar som inte andra kommer på.
6. Jag gillar att utveckla idéer bara för skojs skull.
7. Det är viktigt att tänka på bisarra och vilda möjligheter.
8. Jag rankar mig själv högt när det gäller att förmågan att komma på idéer.
9. Jag har alltid varit en aktiv tänkare – jag har mängder med idéer.
10. Jag tycker om att ha stort spelrum i det jag gör och utrymme att bilda mina egna uppfattningar.
11. Mina idéer ses ofta som ”opraktiska” eller t o m ”vilda”.
12. Jag skulle gärna gå en högskolekurs vilken utgick ifrån orginalidéer (Jag förstår inte frågan.)
13. Jag kan tänka intensivt på saker i många timmar.
14. Ibland blir jag så fängslad av en ny idé att jag glömmer andra saker som jag skulle göra.
15. Jag har ofta problem att sova på natten, på grund av att så många idéer poppar fram i min hjärna.
16. När jag skriver ett ”paper” eller talar med andra har jag ofta problem att hålla mig till ett ämne eftersom jag tänker på så många saker att skriva eller säga.
17. Jag upptäcker ofta att en av mina idéer leder mig till en annan idé som leder mig till en annan idé och till slut står jag med en idé som jag inte vet varifrån den kom.
18. En del människor uppfattar mig förvirrad eller frånvarande därför att jag tänker på många olika sker samtidigt.
19. Jag övar mitt sinne genom att tänka igenom saker.
20. Jag kan tänka fram lösningar på problem som inte tidigare kommit upp.
21. Jag är bra på att kombinera idéer på sätt som andra inte gjort.
22. Vänner ber mig om hjälp att tänka ut idéer och lösningar.
23. Jag har idéer om nya uppfinningar eller hur saker kan förbättras.

Referenser
Runco, Mark A., Plucker, Jonathan A., & Lim, Woong (2001): ”Development and Psychometric Integrity of a Measure of Ideational Behavior”, Creativity Research Journal Vol. 13, Nos. 3 & 4, 393–400. Artikeln i fulltext i pdf-format.

”Kreativitet – teori och praktik ur psykologiska perspektiv” utläst

Nu har jag läst klart tegelstenen Kreativitet – teori och praktik ur psykologiska perspektiv. Boken, som kom hösten 2014, är skriven av en grupp forskare/psykologer från Lunds universitet. Samt ett bidrag från två amerikanska forskare. I spetsen för skrivarbetet har Eva Brodin, Ingegerd Carlson, Eva Hoff och Farida Rasulzada stått.

Den är utan tvekan den bästa texten på svenska om kreativitet. Varför? Aktuell, har gedigna forskningsöversikter som visar både på samsyn och konfliktlinjer i forskningen. Den är skriven för att den som tidigare inte varit i kontakt med fältet ska förstå. Vidare tar den upp ett stort antal olika perspektiv och bilden av kreativitet och forskningen kring den blir mycket bred. Ett exempel på bokens bredd är kapitlet om kreativitet i öst och väst. Det är bara att gratulera bokens författare till att ha delat ett viktigt bidrag kring något så intressant som kreativitet. Och också måste bokens alla läsare gratuleras till att ha hittat en text som för oss rakt in i viktiga och aktuella positionsbestämningar och diskussionsfrågor och vidare behov av forskning.

Jag ska här på bloggen försöka att sammanfatta delar av boken. Se vidare under fliken ”Referat”. Eller klicka här.

Kreativitetstekniken ”Tio frågor”

Keith Sawyer presenterar i boken Zig Zag en metod för att hitta många kreativitetsproduktiva problem. Han kallar metoden ”Tio frågor”. Man börjar med ett problem man har. Sedan skriver man i snabb följd upp tio olika formuleringar av problemet. Man ska sträva efter så stor variation som möjligt och genom att göra det snabbt blir det lättare för undermedvetna tankar att komma fram.

Sawyers gör också ett exempel som utgår från frågan: Hur kan jag bygga en bättre musfälla? Och här är hans tio nya problem upphostade på två minuter.

1. Hur kan jag få ut musen ur mitt hus?
2. Hur fångar jag möss?
3. Varför finns det möss i mitt hus?
4. Hur kommer mössen in i mitt hus?
5. Vilket är det bästa sättet att döda en mus?
6. Hur kan jag hindra mössen att alls komma in i mitt hus?
7. Varför finns det överhuvudtaget möss och hur kan de utplånas?
8. Vad vill en mus ha? Hur kan jag göra min baksida mer attraktiv än insidan av huset?
9. Hur kan vi övertyga alla möss att lämna vårt grannskap?
10. Tänk om möss var så dyra så att lejda jägare genomsökte grannskapet i jakt på dem. Hur kan jag få upp priset på möss?

När Sawyer var klar granskade han sina tio nya problem och ansåg sedan att problemet ”Hur kan jag stänga ute mössen från mitt hem?” var ett viktigare problem än hans ursprungliga att lösa.

Jag provade att göra övningen ”Tio frågor”. Mitt startproblem var: Hur ska jag få mina elever att läsa böcker? Som synes nedan kom jag i flow och fick ur mig 23 nya frågor/problem.

1. Hur ska jag få mina elever att lyssna på böcker?
2. Hur ska jag få mina elevers föräldrar att läsa böcker?
3. Hur ska jag få mina elever att läsa standardsvenska?
4. Hur ska jag få mina elever att ta del av standardsvenska på andra sätt, t ex radio och teve eller tidningar?
5. Hur ska jag få veta hur mycket mina elever egentligen läser?
6. Tycker mina elever att det är viktig att läsa?
7. Hur ska jag få mina elever att hitta böcker de är intresserade av?
8. Hur kan jag få mina elever att titta på film som är baserade på böcker som de kanske kan tänka sig att läsa?
9. När ska mina elever läsa böcker?
10. Blir det lättare för mina elever att läsa om de läser ihop med någon?
11. Kan jag läsa någon bok högt för mina elever?
12. Eller är det bättre om jag spelar upp en ljudbok?
13. Om jag först läser några kapitel i en spännande bok för mina elever – kommer de då vilja läsa vidare på egen hand?
14. Vilken/vilka platser är bäst för mina lever att läsa på?
15. Vilket/vilka språk vill de läsa på?
16. Skärm eller papper?
17. Hur kan jag få mina elever att ge varandra tips om bra böcker?
18. Tycker mina elever att de vinner något på att läsa böcker?
19. Hur kan jag få mina elever att se fördelar med att läsa?
20. Vilka kan hjälpa mig att få mina elever att se fördelar med att läsa?
21. Kan jag få gamla elever att komma och berätta om hur de blivit läsare?
22. Kan de elever som läser inspirera de elever som inte läser till att börja läsa?
23. Kan jag få viktiga vuxna, typ tränare, personal på fritidsgårdar att prata med mina elever om böcker?

När väl dessa frågor kommit på pränt tog jag en paus, hämtade ved, kokade te, bredde några mackor och satte mig i soffan för att njuta. Min hjärna började då snurra runt fråga 17: hur kan jag få min elever att ge varandra boktips. Och svaret blev: genom att skolan tar foton på elever med böcker de läser som vi sedan publicerar på skolans internteve.

Referenser
Sawyer, R.K. (2013). Zigzag: the surprising path to constant creativity. (First edition.) San Francisco: Jossey-Bass.

Variationsteori

Min senaste uppsats undersökte föreställningar om kreativitet bland lärare ur ett fenomenografiskt perspektiv. Mitt intresse för fenomenografi har lett mig till att läsa bokens Variationsteori av Lo Mun Ling. Den är utmärkt och jag har tänkt att skriva ett längre referat av texten.

Läs mer

• En kort presentation av texten finns på sajten learningstudy.se.
• En längre filmad introduktionsföreläsning med Ulla Runesson finns på Lärarkanalen.se.

Referenser
Lo, M.L. (2014). Variationsteori: för bättre undervisning och lärande. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.