Edward de Bonos sex tänkarhattar

Läst: Six Thinking Hats (2000) av Edward de Bono. London: Penguin books.

Inledning
De Bonos bok om de sex tänkarhattarna är en lättläst och inspirerande liten bok som tilltalar mig starkt och som ger mig stor lust båda att undersök hur effektiv de Bonos metod är och att pröva den själv. Har tänkt låta lärarna på Viktoriaskolan pröva på metoden på tisdag när jag har hand om en halv studiedag med dem.

Metodens syfte – att rita en karta över ett landskap för att sedan finna en lämplig väg
De sex tänkarhattarna är alltså en metod för att styra möten så att de på samma gång blir tidseffektiva och produktiva, ev. också kreativa. Metoden har som utgångspunkt att få de som deltar i mötet att inte debattera utan tillsammans rita upp en karta över det landskap man befinner sig i. När detta landskap vuxit fram kan man tillsammans också troligen se en eller flera framkomliga vägar. Debatt är förbjuden. Tankar ska inte korsars, konflikter ska undvikas. Metoden för att uppnå detta är att man tänker parallellt. Lite är det som en lek eller ett spel och bl. a. därför har de Bono valt just färgglada hattar som metafor.

Vad menas med att tänka parallellt?
Jo, alla som deltar i mötet ska tänka åt samma håll samtidigt. Varje hatt representerar en tankeriktning. En person leder mötet och anger vilken hatt som ska tas på, alltså vilken tankeriktning alla ska ha. När t. ex. den röda hatten är på är det känslor och intuition som gäller. Alla känslor är välkomna, både positiva och negativa. Dessa känslor är den del av det landskap som man tillsammans behöver lära känna för att finna bästa rutten genom landskapet. Om någon börjar presentera information när den röda hatten är på, ber samtalsledaren artigt den personen att återkomma med fakta när den vita hatten är på. Alltså har alla samma inriktning samtidigt, de tänker parallellt. Deltagarna ska inte kommentera varandras inlägg, utan lägga fram sina tankar vid sidan av varandra – alltså tänka parallellt och på så sätt få fram landskapet. Samtalsledarens uppgift är att upprätthålla detta parallella tänkande.

De olika hattarna

Ingenjörssamfundet har en bra förklarande bild.

• Vit hatt symboliserar ren fakta. Hatten är neutral och objektiv.
• Röd hatt symboliserar känslor och intuition.
• Svart hat symboliserar kritiskt tänkande, svagheter, risker, faror, hot.
• Gul hatt symboliserar positivt tänkande, möjlighetstänkande.
• Grön hatt symboliserar växt i form av nya och oväntade och kanske galna kreativa tankar.
• Blå hatt symboliserar tänkandet om tänkandet, processen.

Flexibel metod
Metoden kan användas hur som helst. Lämpligt är att man i början av en sittning bestämmer hur man ska gå till väga, vilka hattar man ska använda och i vilken ordning. Eller så kan man ha ett helt ”fritt” möte och vid några tillfällen kan den som leder mötet be en eller flera att använda en viss tänkarhatt.

Lathund för möten

Hatt	Symboliserar	Riktning	Frågor/uppmaningar som hör till hatten
Vit	neutralitet	Fakta, information	Vilken information har vi? Vilken information behöver vi? Vilken information saknas? Vilka frågor behöver ställas? Hur erhåller vi saknad information? Är detta fakta eller försanthållande? Hur tillförlitlig är fakta?
Röd	Att se rött,	Känslor, intuition	Beskriv känslor förknippade med frågan! Förklara eller rättfärdiga aldrig känslor! Berätta om intuitioner som är förknippade med idéerna!
Svart	Allvar och seriositet	Hot, risker, faror	På vilket sätt passar detta inte in i vår erfarenhet? Vad talar för att det inte kommer att fungera? Vilka svårigheter och problem ser vi? Är det förenligt med våra värderingar/etik? Hur passar våra lösningar i framtiden?
Gul	Soligt och positivt	Optimism, hopp (dock logiskt och praktiskt).	Vilka möjligheter och vinster ser vi? Vad talar för den positiva utveckling vi ser för vår inre blick? Vad är den positiva visionen grundad på? Vilka konstruktiva och genomförbara alternativ ser vi? Vilket är bästa tänkbara scenario?
Grön	Vegetation, fertilitet	Kreativitet, nya idéer	Kan vi se på frågan på något annat sätt? Kan vi använda idén som ensprångbräda till en ny? Vad är intressant i den här idén? Vad är annorlunda i den här idén? Försök finna absurda idéer! Provocera fram nya idéer, t ex med slumpord! Är det dags för en kreativ paus – alltså släppa taget om idéskapandet en stund?
Blå	Kyla, himlen	Tänkandet, kontroll	Behövs en plan för tänkandet under detta möte? Vilka hattar och i viken ordning ska vi använda dem? Samtalsledare som ser till att samtalet fungerar? Har vi ett klart formulerat problem? Är alla överens om detta problem? Vad har vi hittills kommit fram till?

Gör så här

1. Utse en person som leder samtalet.
2. Utse någon som för anteckningar.
3. Enas om en fråga/ett problem som ni vill diskutera! Se till att alla förstår och är nöjda med formuleringen av frågan/problemet!
4. Mötesledaren ser till att det upprättas en plan för hur alla hattar ska användas samt i vilken ordning.
5. Prata igenom var och en av hattarna så att alla vet att alla har koll på vad hattarna står för.
6. Dags att ta på hattarna och följa er plan.
7. Sluta samtalet med den blå hatten och svara på frågan: Vad har vi kommit fram till? Se till att alla är överens. Ev. kan man efter detta till sist ta på röd hatt och prata med varandra om hur det känns.
8. Utvärdera metoden Sex tänkarhattar. Fundera över när ni kan ha glädje av den i arbetslaget. Fundera också över om ni kan använda den till något tillsammans med elever!

Läs mer

Scoutförbundet har en kort och bra beskrivning.

Effektiv brainstorm

Nackdelar med ”vanlig” brainstorm
Klassisk brainstorm som har som syfte att producera bra idéer är en rätt ineffektiv teknik. Om en grupp människor ombeds att på egen hand under samma tid som en brainstorming skulle pågått, producera så många idéer så möjligt kommer de att vara dubbelt så effektiva som brainstormgruppen. En annan nackdel med brainstorm är att den producerar en mängd dåliga idéer som sedan ska gallras ut, vilket tar tid.

Varför fungerar brainstorming så dåligt?
Forskningen har funnit tre svar på detta:
1. Blockering av idéer.
När man deltar i en brainstorm blir man hela tiden avbruten i sitt tänkande eftersom man ska lyssna på andras idéer. Ens idéer blockeras. Ett annat skäl till att idéer blockeras är att en grupp snabbt blir fixerad vi några olika tankebanor, gruppen snöar snabbt in på några spår.
2. Social inskränkning
Av rädsla för att få kritik från andra håller gruppmedlemmar inne med idéer. Extra hämmande kan det vara om en överordnad sitter med. Skall brainstorm funka måste man alltså försäkra sig om att alla känner sig socialt jämställda.
3. Att åka snålskjuts.
När en grupp arbetar finns det alltid en risk att medlemmar i gruppen inte gör sitt bästa, det finns ju andra som tar ansvar så jag kan ligga lite lågt och åka snålskjuts på de som brukar ta för sig.

Tio regler för effektiv brainstorm
1. Utse en ordförande. Ordförande har följande uppgifter:
* ser till att reglerna följs
* ser till att alla får tala
* vid behov vädjar till gruppen att hitta nya ”spår”/teman
2. Utse en sekreterare som skriver ner alla idéer.
3. Formulera problemet tydligt så att alla förstår och är nöjda.
4. Värdera inte några idéer, varken positivt eller negativt.
5. Storma ur er alla idéer (fluency). Men – denna regel modereras av regel 10.
6. Utveckla gärna andras idéer (elaboration).
7. Kombinera gärna idéer.
8. Kläck olika slags idéer (flexibility).
9. Kläck fantasifulla/kreativa idéer (originality).
10. Kläck så värdefulla/användbara idéer som möjligt.

Keith Sawyers råd för lyckad brainstorm
1. Brain storm ska inte användas till enkla uppgifter utan komplexa problem och till improvisation.
2. Grupper ska vara så små som möjligt.
3. Ordförande för brainstorm ska ha koll på de tre problemen som jag skrivit om ovan, alltså idéblockering, sociala blockeringar och att folk åker snålskjuts, och vid behov hantera dem.
4. Gruppbelöningar ska finnas till hands eftersom de mest banbrytande idéerna är ett resultat av grupparbeten, inte enskilda indivders arbete.
5. Blanda grupparbete med enskilt arbetet och ha många korta raster.
6. Sätt samman grupper med olika slags kompetenser.
7. Om medlemmarna i gruppen är trygga socialt med varandra och trivs ihop kommer det att vara mer kreativa.

Sawyer, Keith (2007): Group Genius – the Creative Power of Collaboration. New York: Basic Books.