Vad är pedagogik?

Just nu håller jag på att skriva klart min ”d-uppsats” om lärares uppfattningar om teorier för kreativitet i skolan. Ansatsen är fenomenografisk i det att jag söker lärares uppfattningar och fenomenografins fader är Ference Marton. Alltså försöker jag förstå Marton lite bättre. Jag gjorde därför en artikelsökning igår och fann en artikel med rubriken ”Beyond learning as changing participation” som jag ögnade igenom. Det som väckte mitt intresse var att Marton i slutet definierade sin syn på pedagogik. ”Min syn, som kan ifrågasättas, är antagandet att pedagogik exakt handlar om hur vi kan hjälpa människor att nå sina egna lärandemål.” (s. 214f, min översättning)

Referenser
Marton, Ference (2009): ”Beyond Learning as Changing Participation”, Scandinavian Journal of Educational Research, 53:2, 211-215,

 

Om kreativitet i Rådjur och raketer av Cecilia Andersson

Nu har jag gått igenom Cecilia Anderssons avhandling om ungdomars gatukonst kallad Rådjur och raketer (2006).

Ordet kreativitet förekommer i någon form 56 gånger, däribland i titeln. Men hon förklarar aldrig explicit sitt val av formulering eller innebörden i kreativitet. Ingen explicit framskrivning sker alltså. Att hon har en rätt allmänt hållen tolkning av kreativitet framgår t ex när hon skriver om ” skejtåkande, grafitti eller andra kreativa processer”. Hon refererar Kirsten Drotner som talar om kreativa aktiviteter på tre nivåer: individ, social och kulturell nivå. Värt att undersöka vidare. Boken heter Att skabe sig – selv. Ungdom, aestetik, pedagogik och kom 1991/2003.

 

Referenser
Andersson, Cecilia. (2006). Rådjur och raketer [Elektronisk resurs] : gatukonst som estetisk produktion och kreativ praktik i det offentliga rummet. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006. Stockholm.

Inget om kreativitet i Grewins avhandling Unga flickor skriver in sig sin kultur

Ann-Margret Grewin har skrivit en avhandling som heter Unga flickor skriver in sig i sin kultur, vilken kom 2001. Jag hittade den via min sökning om kreativitet i avhandlingar från 2000-talet. När jag letar igenom den kan jag inte finna att han utrett begreppet kreativitet. Att jag hittade avhandlingen via Libris beror på att kreativitet finns med i ämnesordlistan.

Referenser

Grewin, A. (2001). Unga flickor skriver in sig i sin kultur: möjliga sätt att vara – uttryck i text och bild. Diss. Stockholm : Univ., 2001. Stockholm

Abduktion är en kreativ analysmetod

Begreppet abduktion använde jag insiktslöst i min c-uppsats och därför blir jag glad över att hittat en liten utredning av det i Danielsson (2002). Hon arbetar abduktiv i sin avhandling och kopplar begreppet till Charles S. Pierce och pragmatismen. Ett abduktiv arbetssätt kräver enligt Pierce intuition samt en pendling mellan teori och empiri. Intuitionen kan ”föreslå vad som kan vara fallet”, (Pierce citerade i Danielsson, s 66) ett förslag som måste vara grundat i såväl teori som empiri.

Abduktion vill jag då utveckla, kan ses som en kreativ process i vilken forskaren söker nya samband, nya kopplingar, som skapar mening i en disparat mängd teori och empiri. Abduktion skulle kunna beskrivas med orden ”en ny och meningsfull tolkning” taget från Kaufman & Beghettos definition av mini-c-kreativitet. the novel and personally meaningful interpretation of experiences, actions and events.

De hypoteser som Danielsson ställde upp genom abduktion verifierades sedan, en process som hon benämner retroduktion. Var hon hämtar upp begreppet är jag oklar över. Däremot är retroduktion en grundläggande analysmetod inom kritisk realism (Danermark, 2003).

Referenser
Beghetto & Kaufman. “Toward a Broader Conception of Creativity: A Case for “mini-c” Creativity”,Psychology of Aesthetics, Creativity, and the Arts Copyright 2007 by the American Psychological Association 2007, Vol. 1, No. 2, 73–79  http://psychology.csusb.edu/facultystaff/docs/
BeghettoKaufman2007_toward_a_broader_conception_of_creativity_A_Case.pdf

Danermark, Berth. (2003). Att förklara samhället. (2., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Danielsson, Helena. (2002). Att lära med media: om det språkliga skapandets villkor i skolan med fokus på video. Diss. Stockholm : Univ., 2002. Stockholm.

 

 

Om Vygotskij i Danielssons avhandling ”Att lära med media”

Mitt strövande genom avhandlingar har nu tagit mig till Helena Danielsson Att lära med media i vilken hon undersöker bildskapande genom video i skolan. Ett av begreppen hon utgår från är kreativitet och det är intressant för mig att se hur hon förstår kreativitet.

Danielsson lutar sig helt och hållet mot Vygotskij och två texter av honom. Den ena är Fantasi och kreativitet i barndomen och den andra är G Lindqvists urval i boken Vygotskij och skolan.

Jag referera kort nedan vad Danielsson skriver och återkommer med en längre text när jag läst de båda Vygotskijtexterna.

Danielsson utgår från ett citat av Vygotskij: ”Formandet av en skapande personlighet som strävar mot framtiden initieras med hjälp av en skapande fantasi som tar gestalt i nuet.” En av fantasins funktioner är alltså att forma en ”skapande personlighet” vänd mot framtiden. Vygotskij talar om två grundläggande typer av skapande: reproduktivt och kreativt skapande. Det reproduktiv handlar om ett slags återberättande, medan det kreativa skapandet handlar om att kombinera sådant som inte tidigare varit kombinerat. Vygotskij talar om några olika typer av kombinerande

• Faktiska element
• Fantasiprodukter som kombineras med faktiska element
• Element med ”en gemensam affektiv ton” som saknar logiska samband.

Det är bara att konstatera att jag borde varit inläst på och haft med Vygotskij i presentationen av teorier för mina informanter. Roligt! Jag har lärt mig något!

Referenser
Danielsson, Helena. (2002). Att lära med media: om det språkliga skapandets villkor i skolan med fokus på video. Diss. Stockholm : Univ., 2002. Stockholm.

Lindqvist, Gunilla. (red.) (1999). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur.

Hm..mystiskt

Jag har alltså gjort en sökning efter kreativitet i svenska avhandlingar från 2000-talet och valt ut dem som handlar om utbildning, skola, elever och barn. Med på listan finns Ulla Löfstedts Förskolan som lärandekontext för barns bildskapande. Jag har nu tittat igenom den och jag hittar inte ett spår av kreativitetsanknytning i den. Varför kom den med i min sökning? Hm..mystiskt.

Referenser
Löfstedt, U. (2004). Barns bildskapande: teoretiska perspektiv och didaktiska konsekvenser. Jönköping: Jönköping Univ. Press.

Om att betrakta miljö som ett antal erbjudanden

I min trägna läsning av pedagogisk forskningslitteratur så är det många begrepp och forskare som passerar revy utan att jag fäster någon större uppmärksamhet vid dem. Jag sitter nu och bläddrar Ulla Löfstedts avhandling Förskolan som lärandekontext för barns bildskapande och finner där namnet Gibson och hans begrepp affordance. Det känns lite bekant och drar till sig min nyfikenhet.

Gibson har en ekologisk perceptionsteori. Omgivningen i sin helhet innehåller en mängd erbjudanden. En stol t ex är inte en stol ut en inbjudan till att sitta. Kramsnö är en inbjudan till att krama till en snöboll och en snöboll är en inbjudan till att kasta. Erbjudandena kan också ses som meningserbjudanden. Människan är inte alltid nöjd med de erbjudanden som finns utan förändrar de erbjudanden hon ser omkring sig dem till det bättre.

När vi ser saker ser vi inte i första hand färger och former etc utan vilka möjligheter dessa saker erbjuder oss. Och vilka erbjudande vi ser i miljön runt oss kan skilja sig avsevärt.

Har detta något med kreativitet att göra? Jag ser en koppling till Sawyers (2013) 8 steg i en kreativ process, nämligen det tredje steget som han kallar ”se”. Det Sawyer menar att man förbereder sig för en kreativ respons genom att se världen runt sig med nya ögon, på ett nytt sätt. Då tänker jag att man kan utnyttja Gibsons teori och välja att se på värden utifrån vilka erbjudanden man kan se i sin omvärld. För mig som arbetar i skolan kan denna fråga ställas i ett klassrum. Vilka erbjudanden ger detta klassrum mina elever i deras lärande? Kan jag förändra dessa erbjudanden till det bättre?

Referenser
Gibson, J.J. (1979). The ecological approach to visual perception. Boston, Mass.: Houghton Mifflin.
Löfstedt, U. (2004). Barns bildskapande: teoretiska perspektiv och didaktiska konsekvenser. Jönköping: Jönköping Univ. Press.

Slöjdämnet av Kajsa Borg

Min vandring genom 2000-talets svenska avhandlingar som berör kreativitet och undervisning och skola eller barn fortsätter. Nu har jag kikat igenom Kajsa Borgs Slöjdämnet: intryck – uttryck – avtryck. Jag väljer att citera från avhandlingen:

Begreppet kreativitet har på senare tid använts i många olika sammanhang såväl i dagligt tal som i vetenskapliga sammanhang. Kreativitet eller härledningar av begreppet förekommer också i mina intervjuutsagor, i slöjdämnets styrtexter och i referenslitteraturen. Trots det kommer jag inte att särskilt diskutera kreativitetsbegreppet. Eftersom begreppet har blivit populärt och används i olika former med olika innebörd, anser jag att det i denna avhandling blir svårt att hantera. Risken är uppenbar att forskare, läroplansförfattare, slöjdlärare och informanter har olika språkbruk och lägger in helt olika betydelser i begreppet. Innebörden måste utredas och fastställas i relation till sin användning i varje specifikt fall för att kunna vara belysande. Jag har avstått från detta i denna avhandling. (s. 19-20)

Vad vill Borg säga med detta? Begreppet kreativitet är ”svårt att hantera”. Jag tycker att hon duckar. Eftersom begreppet används så flitigt och i så många olika sammanhang, så är begreppet slitet och kanske delvis tömt på innehåll, ett öde som drabbar alla begrepp som är en del av allmänspråket. Jag känner igen mig i Borgs situationsbeskrivning men drar motsatt slutsatsen. Klarhet behöver skapas kring begreppet kreativitet för att skolan på ett gott sätt ska kunna främja kreativitet. Annars kommer olika aktörer i skolan bara att prata förbi varandra och de många myter (Sawyer, 2012) som florerar om kreativitet kommer fortsätta att bedra tanken.

 

Referenser
Borg, K. (2001). Slöjdämnet: intryck – uttryck – avtryck. Diss. Linköping: Univ., 2001. Linköping.
Sawyer, R.K. (2012). Explaining Creativity: The Science of Human Innovation. Oxford University Press